Blir så jävla arg. I detta hus får jag alltid kommentarer slängda till mig. Det har varit bara det senaste året. Ironiska "Ska du äta så mycket?" kommer ofta. "Nu börjar du bli för smal!" kommer allt oftare, trots att jag har legat fast på samma vikt i två hela månader. Har liksom tappat motivationen. Orkar inte bry mig. Äter väl strax över 1000 nuförtiden, så jag är inte förvånad. Jag får höra att jag är för osocial och nästan elak mot min farmor och farfar för att jag sällan orkar/vågar åka med till dom. Jag får höra att jag inte tar hand om mina marsvin, vilket hugger värre än något annat. Jag bryr mig nästan mer om dom än mamma och pappa. För tillfället gör jag det. Mamma och pappa gör bara att jag mår sämre. Dom gör mig alltid på dåligt humör. Så den senaste veckan har jag blivit asdryg mot dom. Verkligen asdryg. Spydig, otrevlig, lite ord i svaren etc. Väldigt monoton röst. Men vad ska jag göra, jag mår inte bra innan jag pratar med dom och alltid 10 gånger sämre efter att jag har gjort det. Det syns och ändå fortsätter dom.

Fick en panikattack i förrigår också. Mamma kom in. Sa något och blev sur för att jag inte svarade och går. Så jag ligger kvar där i sängen, ensam, och gråtskriker i kudden som jag nästan kväver mig själv med. Alltså fuck. Ska dricka mitt sockriga te nu. "Ska inte du sova inatt?". Dra åt helvete.