I'm alive, guys
Jaa ni.. Det var inte meningen att jag skulle försvinna såhär länge. En del har väl hänt.
 
  • Jag halvt flyttade till stugan någon dag efter jul och har varit här så gott som hela tiden sedan dess. Jag kände att om jag inte drar så kommer jag med all säkerhet ta en överdos. Now I want to die, men jag har fortfarande hela grejen med att jag inte vill att någon specifik ska hitta mig eller samtalet.. the issues.

  • Vips så blev det så att min bror köper det huset jag flydde ifrån och jag, mamma och pappa är nu bokförda här i byn. Har lite blandade känslor faktiskt. Såååå skönt att slippa bo i renoveringskaoset och det faktum att jag bor i gäststugan = kan äta hurfan jag vill eller inte vill. Någon gång ska vi bygga till ett badrum av något slag. Förhoppningsvis så tar det inte lika lång tid som det annars gör nu när pappa slutar jobba..... Men ja, jag känner att jag inte är klar med utforskandet av naturen, men som sagt så köper ju min bror huset så jag kommer att kunna utforska ändå utan några vidare problem.

  • Har påbörjat KBT. Det känns jobbigt men samtidigt inte lika jobbigt som jag trodde först. Jag vet, precis som jag sagt till mig själv i alla år, att den här processen kommer att pågå under flera flera år. Jag menar, något som man levt med så gott som hela livet försvinner inte bara hux flux på 10 hjärnskrynklar-timmar.
 
Jaa.. maten går upp och ned och fram och tillbaka. Ena veckan äter jag inget annat än majs, morötter och dricker Naturdiet-drycker, Fun Light och Cola Light. Andra veckan äter jag all over the place och tar dulco varje dag.. 
Jag ska försöka komma tillbaka till bloggen, det är lite jobbigt för dom allra simplaste sakerna i vardagen kräver en enorm kraftansträngning, men förhoppningsvis så går det bra. Saknar er alla. ♥
 
Kram på er ♥