Spitting blood on my pre-determined grave, this is all a game ~
Varför blir det såhär varendaste jävla gång?

Varenda gång jag lyckas ta mig ner några kilo och är såå nära att komma under 59 så hetsas det sönder och jag går upp en sisådär 3 kilo? Det hände då alltså igen. Idag låg jag på 61.4, så jag har gått ner ungefär ett kilo av det jag gått upp hittills. Ser ut som att jag är gravid och när jag är ute och går så studsar magfettet. Blir illamående av mig själv.. Jag var såå nära och så bara fuckar jag upp allt.. Helgen var katastrof rent matmässigt. Kakor, över 1kg godis köptes (har fortfarande ett halvt kg kvar), chips, ostbågar, hamburgare, cider och kolhydratbomb-frukostar. Skjut mig.
På lördag är jag dessutom bjuden på en av mina bästa vänners pappas bröllop och sa att jag kommer. Jag kommer typ rulla fram.

Idag slank det ner 150g kvarg, en XRay Sugarfree, typ 30 bitar godis, 2 belVita breakfast-kex, en plocksallad med lite dressing och ungefär 250ml cider. Bättre än tidigare dagar med usch och fy vad jag skäms över mig själv.. Mest över godiset. Hade klarat mig sååå himla bra utan det. Men nä.. Gick i alla fall ungefär en mil idag. Alltid något.
Planen är att jag på fredag kör på enbart vatten, energidryck, light saft, Sodastream cola light och naturdiet-shakes. Liquid fast typ. Kör energidryck och shake på lördag också. Och söndag. Heheheh. 

Måste bara få ur mig lite här, ingenting man behöver läsa egentligen. Jag behöver bara få det ur mig och jag har ingenstans att vända mig då jag inte vill prata med mina vänner om vikt och sånt så mycket eftersom jag vet att majoriteten av min närmsta vänkrets har haft sina problem med det, även om det varit i olika grad.

Började för någon vecka sedan ungefär. Fick ett meddelande i en av gruppchattarna där alla utom en av mina närmsta vänner är med (dom känner alltså inte den sista vännen, så ni inte tror att det är någon utfrysning haha). En av dessa vänner har tydligen gått ner 5 kilo sedan studenten, alltså på ungefär en vecka. Sedan dess har det på Snapchat bara blivit fler och fler "cyklat i 1 1/2 timme", "har inte ätit sedan igår" etcetc skickade till mig från henne. Detta är samma vän som i april 2014 kallade mig anorexiabarn, sa varför har du inte ätit på 3 månader osv när jag på egen hand sedan januari det året försökt bli bättre på egen hand. Detta ledde till återfall och sedan dess har jag inte försökt igen och jag har inga planer på att göra det igen heller. Jag blir orolig att hon ska fastna i det. Hon har crash dietat förut, i åttan åt hon 2 knäckemackor till lunch och en liten middag ett tag för att gå ner bland annat. Och i det här så kan jag inte hjälpa att känna skuld. Att det är mitt fel. Att jag har skjutit det på henne med min viktnedgång. Den var ju inte direkt liten och tog lång tid.. Att jag har pushat det på henne med mina milslånga promenader. Samtidigt får jag dåligt samvete. Att jag tänker på mig själv i det här, att jag är så himla egoistisk. 

Behövde som sagt bara få det ur mig. Så skönt.

Nu ska jag sova och hoppas på att jag har lite energi imorgon. Idag har jag i stort sett varit helt död..


Ni får en bild på lite blommor från midsommar också bc why not!