Vi tar väl det värsta först.. Det visade sig att Yume hade en stor tumör runt tarmarna som till slut gjorde att det gick sönder. Valet var att låta henne lida under hennes sista dagar och själv gå runt med den smärtan, eller avliva henne.. vilket jag gjorde i tisdags. Det skulle kännas värre att låta henne gå och ha så ont bara för att få ha henne kvar i några dagar.
Vidare till annat.
Igår var mitt första möte hos Capio. Fick träffa en läkare och en jättetrevlig sjuksköterska som ska börja där nästa vecka och ta över en annan sjuksköterskas plats. Hade en ny tid redan idag och träffade sjuksköterskan som skulle sluta och återigen tillsammans med den andra.
Haha asså den nya sjuksköterskan är så härlig. Hon och läkaren frågade igår om jag ätit något och när jag sa att jag bara ätit några vindruvor så blev både hon och läkaren helt "Men gud, vill du ha lite te? Så du inte blir svimfärdig när du går härifrån! Vill du ha en macka också??". Så till slut satt jag i väntrummet och knaprade på en påprackad knäckemacka och en kopp te.
Det vi hittills gjort är att komma fram till att jag ska gå och ta ett blodprov och kolla blodsocker för att utesluta att mitt mående är pga något värde och dessutom om mitt ätande har påverkat någonting. Idag gjorde vi basutredningen och bokade en tid hos en av deras psykologer och även ett möte med den nya sjuksköterskan för en uppföljning av medicinen jag fått och prat om upptrappning typ. Fick mirtazapin utskrivet, vilket är en antidepressiv men som jag använder för att en biverkning är att man blir trött och den är lite ångestdämpande.. och somnade jag fort eller? Jag tog tabletten klockan 8, och halv 9 vaknade jag och ba shit?? jag försökte inte ens somna?? Sedan vaknade jag igen en timme senare och ba oj jag kanske ska städa sängen och ta på mig pyjamasen... Sedan sov jag faktiskt hela natten utan att vakna en enda gång, vilket inte har hänt på jag vet inte huuuuuuur länge!! Det var skumt, men skönt. Blev dock sjukt seg första timmarna jag var vaken, och detta har hållit i sig under dagen.
Idag har jag även skaffat Hana en ny buddy. Jag har inte gett henne ett namn än, men jag har hittills funderat på Lotus, Misu och Susumu. Hittills har dom gått jättebra ihop! Hon har inte heller varit så värst rädd. Alla andra marsvin jag haft har alltid tagit en dag eller tre på sig innan dom verkligen börjat röra sig i buren och utforskat och varit social med kompisen, men den här gjorde allt detta inom 3 minuter! Hon är så liten och söt. ♥
Imorgon ska jag tillbaka till ungdomsmottagningen och även ta blodprovet innan det tänkte jag. Ska även antagligen börja fixa golvet här på övervåningen i dagarna. I två veckor har jag tjatat på pappa att vi ska börja så jag kan göra klart, men det har nu slutat med att det är min bror och jag som ska göra det. Så det kan ju i alla fall inte gå långsammare.
Maten går som den går. Försöker just nu inte direkt gå ner i vikt, men har kommit till 59.5 i alla fall. Om nu inte vågen spelar spel, vilket den mycket möjligt kan göra, menmen. Motstod även ett enormt hetssug. Två glad oboy kan verkligen göra skillnad. Har annars ätit tre frallor och tre små skivor av farmors bröd.. kunde varit bättre och kunde varit sämre.
Hursom. Ska börja göra i ordning mig nu tänkte jag väl. Vet inte om jag borde ta mirtazapinen ikväll egentligen, med tanke på att jag ska iväg och göra blodprovet imorgon och antagligen ska köra dit själv och blir seg av den. Får se, jag kanske kan få skjuts av päronen och sedan ta bussen, beroende på tiden.